Jag och Harley hade en underbar dag i stan, åt lunch med en vän och sedan gick vi vår loppisrunda samt en lång promenad innan vi tog bussen hem! men väl hemma började lillen knorra lite och han somnade, vaknade, somnade, vaknade. han var inte riktigt bekväm vad jag än gjorde tills jag bar upp han i selen och skulle gå ut en sväng till älskling i garaget, då kaskadspyr han mig rakt i ansiktet, TRE rejäla omgångar och sen blir han jätteledsen (tror han blev rädd av att det hela kom så plötsligt och jag försökte lugna honom men inget hjälpte oss. Jag beslöt mig för att lägga han i vagnen och raskpromenera! han somnade efter 30 meter och sen har han mått bra igen. jag där emot fick en hemsk panikkänsla i kroppen medans jag gick där med vagnen och då kände jag hur tårarna kom rinnandes, jag vet inte varför det bara kom som en mur föll och jag fick all stress och oro på en enda gång! kände mig som en hemsk förälder som gick där och grät med min son sovandes i vagnen men samtidigt så lättad, det var längesedan jag var så "mänsklig" och då slog det mig att jag har ej låtit mig själv bli sådär avslappnad i all stress på väldigt väldigt länge! det har varit läkartider, barnavårdscentralen, ortoped-tekniska, och allergi tester! har vi inte varit på pricktest så har vi anpassat ben-skenan, har det inte varit det så har det varit bellasom trotsat på bussen och slickat på fönsterrutor eller tuggat på mina kläder,

och det är ju inget fel med att det är så mycket men ibland tror jag att jag som så många andra pressar sig till det yttersta för att vara den bästa människan och den bästa föräldern. fast ibland måste man tillåta sig själv att gråta en skvätt eller promenera av frustrationen en halvtimme. när jag och Harley kom hem igen så var jag mycket lugnare och han sov så gott i vagnen, jag satte mig ner och prata med min fina man (som jag hade stormat förbi) 30 minuter tidigare. jag berättade att jag är ju lugn nu och mycket gladare men tårarna slutar ändå inte rinna. och då sa han en väldigt klok sak. -ibland så är det bäst att bara gråta utan att veta varför, så man tömmer det helt!

och det gjorde jag! så nu har vi en glad lugn och harmonisk mamma här hemma & mina två killar mår bra och sover gott! jag ska också sova nu då jag är megatrött, tror vi vaknar till en riktigt fin dag imorgon.

Love, Selma.